Lär känna biodynamisk odling
- bra för dig och bra för jorden

Få odlartermer torde vara så välkända som "biodynamisk odling". Men vad är det egentligen?

Du tycker säkert det låter som "någonting bra". Det är rätt - odlingsformen försöker ge ett bidrag till en bättre jord och en bättre människa.

Vi ger en inblick i vad biodynamisk odling handlar om och uppmuntrar dig sedan att kolla vidare. Det är en förnuftig väg, men inte den enda.

Nr 1/2007 - 21 januari
Redaktör: Göran Forsberg
Sparlösa Trädgård
534 90 Vara
0512-61002
goran@odlartankar.se

Länk till startsidan för odlartankar.se

Nästa nummer kommer
den 18 februari 2007.
Vi ser bland annat på Riksförbundet Svensk Trädgård och dess organ Hemträdgården.
Till nästa sida

Nästa två sidor handlar om

• Den märklige mannen bakom
• Boken som betytt mycket men få läst
• Den sörmländska bygden där allt finns
• Kjell som visste så mycket

Kompostering ska man lära sig av biodynamiker. För dem är komposten en viktig del i arbetet för kvalitet. De har kunskap och en lång erfarenhet.

Så här skriver Kjell Arman sammanfattande:

I en kompost ska det inte bara ske en nedbrytning och sönderdelning utan också en uppbyggnad av nya ämnen och en ny struktur. För den skull måste komposten fungera som en levande organism. Där måste finnas fasta ämnen samt vatten och luft i lagom proportioner. Komposten bör också hålla en lämplig temperatur, helst genom sin egen verksamhet. Vidare måste den ha en ’hud’ som avskiljer den från yttervärlden och slutligen preparat som ’inre organ’ för olika funktioner.

Gödselkompost kan användas när gödseln fått mörk färg och doftar mylla. Växtkompost ska vara sönderfallande och mulliknande i konsistensen. Att ha en färdig kompost att ösa ur är en rikedom och en lycka.

• Ge komposten god markkontakt.
• Blanda torrt och blött material så att komposten får lagom fuktighet.
• ’Smutsa ner’ allt rent material med lite jord.
• Sätt om möjligt till lite gammal kompost.

CONTRA VIM MORTIS - CRESCIT SALVIA IN HORTIS

Den iögonfallande tvååringen muskatellsalvia (Salvia sclarea) är självklar i örtagården. Men den kan lika väl få plats i ”finrabatten”.

Stora - ca 1 m - välgrenade lavendelrosa eller vita blomställningar reser sig ur en mjuk grågrön rosett. Detta händer år 2, första året kommer enbart rosetten.

Växten vill ha det väldränerat, då lyckas övervintringen bäst.

Bladen innehåller eterisk olja som frigörs vid beröring. Används inom parfymindustrin och som smaksättning i muskatellvin - därav namnet muskatellsalvia. Även öl smaksattes med den.

I vår trädgård odlar vi S sclarea ’Turkestanica’ och ’Vatican White’, en vit variant. De passar bra som sällskap till rosor. Den är vacker även som överblommad. En fördel med att lämna den ifred är att den då sår sig själv. Det är vad som har hänt här.

Rådjuren tycks undvika muskatellsalvian, någon påstod att de till och med skräms iväg.

Förstod du rubriken? För att besegra döden - odla salvia i din trädgård = vår översättning av de gamla romarnas visa sentens.

På bilden står muskatellsalvian ljus till vänster. Bakom den fackelblomster. Till höger röd solhatt ovanför lavendel och kranssalvia.

Isabella