Bakterier - först som sist

För hundra år sedan visste den bildade människan hur farliga bakterier var - ansvariga för digerdöden, kolera, syfilis och mycket annat.

Men redan Pasteur såg hur ”ofarliga” mikrober dödade och förintade sjukdomsalstrande bakterier.

Och idag vet vi att vi lever och dör med samarbetet med dessa små, som ligger bakom allt liv på jorden.

Nr 1/2010 - 3 april
Redaktör: Göran Forsberg
0512-61002
goran@odlartankar.se

Länk till startsidan för odlartankar.se

Mer om bakterier:
Sid 2 EM mikroorganismer

Till nästa sida

Det första levande på vår jord var bakterier. Under några miljarder år var de allenarådande. Den fysiska miljön var från början av det slaget som bara bakterier kan älska. Helt osjälviskt skapade de om förhållandena så att de blev lämpliga för en fortsatt utveckling av livet på jorden.

I takt med att fototrofa bakterier fyllde atmosfären med syre, tvingades andra fly till syrefria miljöer. Syre är ett gift om det inte hålls under kontroll! Vi fick många former av bakterier, specialiserade på olika uppgifter. Tillsammans fyller de sina roller - en nytta som vi får helt gratis, och tackar för genom att sabotera så gott vi kan.

Bakterier är encelliga varelser utan cellkärna. I samarbete - genom symbios - byggde de livet vidare: protoktister, ofta encelliga men med generna i en cellkärna, och de flercelliga - svampar, växter, djur.

Alltid dessa bakterier! Överallt är de först. ”De små vännerna” i tarmen är snabba - de tar för sig av maten och de tillverkar åt oss vitaminer och andra verkningsämnen. En sund flora slår ut skadliga bakterier och andra inkräktare - grunden till vårt immunförsvar.

Motsvarande sker hos djuren, förstås. När maten blivit till avfall, får bakterierna hjälp av en härskara av andra små varelser och det nedbrutna förädlas till slut av andra bakterier och ställs till rötternas förfogande.

Rätt bakterier ett måste när du odlar ekologiskt

Idag kan vi läsa i tidningarna att ”forskarna” undrar om det möjligen gör någon skillnad vilka bakterier vi härbärgerar på och i våra kroppar.

Vi vet ju att medan vår kropp består av runt en biljon celler, så är bakterierna tio eller kanske hundra gånger fler. De flesta i tarmkanalen, vars yta är veckad så att den uppgår till många kvadratmeter, detta för att bakterierna ska få plats.

Samtidigt har mikrobiologerna också blivit jordbruksforskare, ivrigt arbetande på att finna de mikrober som lätt och effektivt kan öka skörden (och göra forskaren rik).

Med andra ord har man börjat ta häng på den biologiska odlingen och läkekonsten. För ingenting är nytt.

På 1970-talet kom docenten Bengt von Hofsten från Kina och berättade om 200 fabriker för framställning av mikrobiella gödselmedel. De gav en klart större skörd än konstgödsel och samtidigt skydd mot angrepp av svampar och parasiter.

Långt tidigare, i mitten av seklet, blev kunskapen om bakterier grundläggande för framväxten av den organisk-biologiska odlingsformen. Där fick man stora skördar utan att använda gifter. Samt bättre hälsa och bättre ekonomi.

Bakom odlingsformen stod bland annat mikrobiologen Hans-Peter Rusch som visade att avgörande för att de odlade växterna skulle bli friska var, att mikrobfloran i jorden var sund. Det blir den med en bra genomförd odling, men han skapade också ett preparat - Symbioflor Humusferment - som hjälpte till.

Läkaren Rusch konstaterade att bakterierna i finrötternas närområde och i tarmen var delvis desamma. Han och hans kollegor botade sjuka med hjälp av bakterieterapi. Läs här och lär! Probiotika kallas nu en variant av detta.

Nästa sida - Från Japan kommer dagens spännande mikrob-hjälpmedel för odlingen!