Nematoderna är en viktig del av näringsväven
Äter de på dina växters rötter? -Ditt eget fel!
Du borde ha svampar som fångar dem med lasso.
Protozoer
Det här är encelliga organismer - som bakterierna men klart större och med cellkärna. Det saknar bakterierna. Det gamla namnet, urdjur, är utmönstrat av det enkla skälet att de inte är djur.
Amöban känner vi nog bäst till, det är den mellanstora (avbildad här ovanför). Störst är ciliaterna - cilierna är ”hår” som de rör sig med. Och minst är flagellaterna som rör sig med ett eller två kraftiga ”hårstrån”.
I en tesked jord finns det från tusen upp till en miljon protozoer. Alla är de beroende av den tunna vattenfilmen runt jordpartiklar och finrötter, precis som deras huvudföda, bakterierna.
Har du för dig att de finns i vattensamlingar och dammar så har du alldeles rätt. De finns där också - men vatten måste det vara. Om jorden torkar ut kan de dock överleva i någon sorts cystor.
När protozoerna äter bakterier, sprids värdefull näring och tas upp av rötter eller av andra organismer. Det beror på att bakterien har en betydligt högre halt av kväverika ämnen, som protozoen inte behöver för att bygga upp sin kropp. Det här är en mycket viktig process, särskilt i rhizosfären (omkring rötterna).
Man har funnit att omkring 80 % av det kväve som växten behöver, förmedlas på det här sättet via protozoerna! Dags för oss att respektera dem.
Även bakterierna tjänar på att bli uppätna. Det gynnar uppkomsten av sunda populationer av mikrober. I alla ekosystem har rovdjuren en väsentlig roll för hälsan hos alla medlemmar.
Här läser du mer
Det här är en bok om livet i jorden och vad det betyder för odlingen. Den behandlar ganska utförligt de grupper som jag beskrivit här. USA:s jordbruksdepartement har gett ut den och den kan beställas därifrån.
Större delen av innehållet finns också på webben, du hittar det här!
Huvudskribent är Elaine R. Ingham, den sannolikt kunnigaste forskaren på området i fråga. En resurs du ska utnyttja om kunskap betyder något för dig.
De enkla bilderna här har de ställt till förfogande.
Men en del bakterier måste ju överleva! De klarar sig genom att de utsöndrar ett slem som protozoerna inte kan hantera. Dessutom finns det många trånga utrymmen designade för bakterier men inte för större varelser.
De äter annat också, som svampar och mindre protozoer. Även växtdelar ger de sig på och det sönderdelade stoffet blir då en mer lättillgänglig föda för svampar och bakterier.
Samarbetet i marken har finslipats under årmiljoner. Ofta handlar det om symbiotiska förhållanden som dagens forskning - äntligen! - avslöjar mer och mer om. Vi vet att termiter äter träfibrer, men de behöver hjälp av flagellater i tarmen för att smälta materialet. Dessa behöver i sin tur tillskott av kväve för sitt arbete och för detta svarar kvävefixerande bakterier. Tre organismer i symbios!
Nematoder
Nematoderna är större än de hittills beskrivna organismerna och i konsekvens därmed färre. Snarare hundra än tusen i vår tesked. Dessa slanka maskar blir upp till en millimeter långa.
De delas in i grupper efter vilken föda de äter. Mundelarna skiljer grupperna åt, de är olika utformade för att de ska bli effektiva. Frågan var de finns besvaras lätt - där maten finns. Men alltid i vattenfilm och de har svårt för tät jord, de är ju relativt stora.
En grupp lever på bakterier, en annan på svampar. Dessa fyller en roll liknande protozoernas - kväverik näring frigörs och kommer andra till godo. Det finns också nematoder som äter andra nematoder och protozoer. Alger eller smådjur kan också stå för födan.
Ökända är de nematoder som är plantparasiter, som punkterar och suger ut rötterna på växterna. De bär faktiskt delvis ansvaret för att den bok, "Teaming with Microbes", som jag presenterar på de här sidorna, blev skriven. Författarna - innan dess kemiodlare som de flesta - fick se en bild som beskrev ett naturens drama: en svamp formade hyfen till öglor, sände ut en doft som lockar rotätande nematoder, drog åt snarorna kring nematoden när den kom och åt upp den.
När balansen hos markens näringsväv fungerar så effektivt och skadegörare hålls i schack, varför ska vi då använda gifter som saboterar detta samspel? En bra fråga.