SVART JORD - fruktbar mylla
eller svart framtid för jordbruket

Den svarta jorden är ett bördigt bälte i Ukraina och södra Ryssland. Där växer det bra om bara vädrets makter är på den rätta sidan.

Där pågår nu en uppodling av slätten med stora svenska intressen inblandade. Journalisten på Veckans Affärer Gunnar Lindstedt har nära följt skeendet och låtit det vara en av utgångspunkterna när han diskuterar jordbrukets framtid i sin bok SVART JORD.

Redan på bokens omslag möter frågan: Kommer jordbruket att leverera vårt dagliga bröd när oljan sinar? Detta måste vi studera och det är bra att den här boken har skrivits - må den läsas och diskuteras.

Nr 2/2009 - 25 mars
Redaktör: Göran Forsberg
Sparlösa Trädgård
534 90 Vara
0512-61002
goran@odlartankar.se

Länk till startsidan för odlartankar.se

Fyra sidor SVART JORD! Sid 2 Svenskar i Ryssland
Sid 3 Utveckling i Sverige
Sid 4 Bränsle, djur, GMO

Till nästa sida

Gunnar Lindstedt kom för ett par år sedan ut med boken OLJA, där han gjorde troligt att ungefär nu uppnås ”peak oil” - det år då oljeutvinningen är som störst. Sedan dess har han fått ännu mycket mer vatten på sin kvarn och man måste nu blunda hårt för att inte förstå att vi nu har att förbereda oss för den tid då oljan inte räcker till och energin som vi använder blir dyrare.

Jordbruket har i hög grad utvecklats på grundval av riklig tillgång på billig olja. Det kommer därmed att tvingas till förändringar. Det är om detta den här boken handlar.

Vid ett vägskäl

Det traditionella jordbruket som var ekologiskt hållbart har med hjälp av billig olja och statliga subventioner förvandlats till industrijordbruk som är energiintensivt och miljöförstörande.

Så här sammanfattar Gunnar Lindstedt:

”Resultatet av femtio år av oljedopning förskräcker: Jordbruket är mer energiintensivt än någonsin, monokulturer har minskat den biologiska mångfalden drastiskt, jorderosionen har tilltagit, konsumtionen av vatten, där jordbruket står för 70 procent, är idag så hög att sötvattenreservoarerna töms, konstgödsel har skapat stora områden av döda zoner till följd av övergödning, utsläppen av växthusgaser från jordbruket är idag minst lika stora som från transportsektorn, kemiska bekämpningsmedel har reducerat antalet insekter och djur och har dessutom smutsat ner vårt dricksvatten och ökat förekomsten av cancer och nervsjukdomar.”

”Den industraliserade matproduktionen ger oss idag mat som är av allt sämre kvalitet, näringsvärdena är sämre, antalet tomma kalorier större, vid sidan av svält och undernäring har övervikt och fetma blivit ett stort problem.”

Detta oljeintensiva jordbruk kan inte drivas när oljan sinar och energin blir dyrare. Jordbruket förbrukar idag 20 % av total energianvändning (varav konstgödseln står för en tredjedel).

Ett kilo majs kräver 33 gånger mer inköpt energi i USA än för en traditionell bonde i Mexiko. Jämfört med risodlaren i Filippinerna görs i USA av med 88 gånger mer energi. (Uppgifter från FN-organet FAO.)

Det blir oundvikligt att ersätta konstgödsel med naturgödsel. Ett kretsloppsjordbruk med åkrar och djur går inte att förena med stordrift.

Mexikaner- vem bryr sig?

USA, Kanada och Mexiko slöt 1994 Nafta-avtalet. Det betydde bland annat att Mexiko var tvingade att ta emot USA:s subventionerade majs. Det såldes långt under produktionskostnaden.

Mexiko är majsens hemland, men det hjälpte ju inte mot dagens realiteter. Över en miljon mexikanska bönder tvingades bort från sin mark.

USA:s industrier har därmed försetts med billig arbetskraft genom legal och illegal invandring.

Sedan startade USA sin etanolsatsning och majsen i Mexiko hade i ett slag ökat 3 gånger i pris. Det drabbade folket startade ”tortillaupproret” - tortilla tillverkas av majs.

En av många historier om hur de rikas egotrippar slår mot de fattiga länderna.