odlartankar.se                        Nr 2/2009     sidan 4 av 4      Till startsidan

Spannmål som bränsle

”Vi bevittnar inledningen till en av historiens stora tragedier”, skriver jordbruksforskaren Lester Brown. ”I ett missriktat försök att minska sin oljeosäkerhet genom att förvandla spannmål till bränsle för bilar, skapar USA en global matosäkerhet i aldrig tidigare skådad omfattning.”

USA hade under 2005 och 2006 byggt 54 etanoldestillerier som svalde större delen av landets majsskörd. Man passerade Brasilien som största etanolproducent. Brasilien odlar sockerrör för ändamålet, delvis med hjälp av slavarbete.

Följden av denna utveckling blir att spannmålspriset kommer att följa oljepriset upp på grund av konkurrensen mellan bilar och svältande. Vi får en exploatering av jordbruksmark, en rovdrift där de stora bolagen riktar blickarna mot den tredje världens jordar.

Det blir en ny form av kolonisering där de rika konfiskerar resurser som de fattiga behövt. Det gynnar de fattiga, säger bolagen - medan Lindstedts genomgång stannar vid: Plundrare säger aldrig att de plundrar.

skylt

I USA har djurindustrin nästan helt tagit över köttproduktionen. Det blir en koncentration till få raser och ofysiologisk föda som gör att sjukdomar som sars och fågelinfluensa kan bryta ut och spridas.

De stora bolagen sprider samma typ av produktion i tredje världen. Man behöver inte bygga fabriker, det räcker att sälja avelsmaterial - hönor som lägger fler ägg, kycklingar och grisar som växer snabbare, kor som ger mer mjölk. Hönorna är kortlivade och man tvingas köpa nya kycklingar eftersom egenskaperna inte går i arv.

Dessa djur behöver ett särskilt energirikt foder, avancerade lokaler och tillgång till veterinärer och läkemedel. Systemet bygger med andra ord på billig energi, på att man kan önska sig bort oljebristen.

Dessutom minskar snart mångfalden i det inhemska materialet, som kommer att behövas i en framtid.

traktor

Bilden får illustrera hur jordbruket utvecklats mot stordrift, möjliggjort av god tillgång på billig olja. Hur ska den här svarta jorden i södra Ryssland odlas när förhållandena radikalt ändrats?

Genmodifierade grödor har presenterats som ännu ett sätt att öka avkastningen. Det har dock visat sig att det inte stämmer. GMO-soja har tvärtom minskat skörden med 10 procent. En förklaring ska vara att man saboterat mikroorganismernas samarbete med rotsystemet.

68 % av USA:s GMO-odlingar var 2006 ”Roundup Ready”, det vill säga tålde bekämpningsmedlet Roundup. I stället skulle allt ogräs dö. Men redan är minst 58 ogräs resistenta mot giftet, för så anpassar sig naturen.

Böndernas svar blir att öka doserna och komplettera med andra bekämpningsmedel. USA:s sojaodlare har kraftigt ökat användningen av 2,4-D, en av ingredienserna i Agent Orange - som användes för att avlöva Vietnam.

Krig och konstgödsel

Tysken Fritz Haber fick 1918 års Nobelpris i kemi. Han fick det för att han uppfunnit en metod att tillverka kvävegödsel av luftens kväve. Men priset fick han inte 1918, det smögs på honom två år senare. Märkligt? Nej, knappast.

Haber hade också utvecklat kemiska stridsmedel och instruerade 1915 militärhistoriens första gasattack som kostade 5.000 fransmän livet. Hans fru var mindre patriotisk, hon sköt sig direkt med hans armépistol.

Haber som var jude uppfann också koncentrationslägrens gas, Zyklon B. Hitler accepterade gasen men inte Haber, som fick emigrera.

Ännu en koppling mellan krig och konstgödsel - överflödiga ammoniumnitratfabriker (för krut och sprängämnen) kunde lätt ställas om till produktion av kvävegödningsmedel som prackades på bönderna billigt. Det skedde efter bägge världskrigen.

Och Reader’s Digest skrev 1946 ”Kemisk krigföring invaderar bondgården” om de kemiska bekämpningsmedlems genombrott efter kriget.