|
odlartankar.se
Nr 3/2008 sidan 2 av 2
Till startsidan
Bröd från stenar - visst...
...men rätt mineraler betyder mer än såNaturen gödslar inga jordar. Den försörjer marklivet med förbrukade växtdelar och utsöndringar från rotsystem som tätt genomväver marken. Mikroorganismerna i rotområdet förmedlar sedan den näring som växten behöver. Detta fungerar bra så länge som marken innehåller tillräckligt med mineraler. Så odlade också människan - utnyttjade den bördighet som mullen och mineralerna byggde upp. När man odlat ner bördigheten, tog man till ett surrogat - gödseln. Först handlade det förstås om kreaturgödsel och den skapade en vana som gjorde det lätt att sälja in kemigödseln när den kom fram mot mitten av 1800-talet. NPK-mentaliteten (kväve - fosfor - kalium) har sin grund i baronen Justus von Liebig's torftiga undersökningsmetoder. Han hittade inte mycket fosfor och kalium i jorden. Och han fattade inte att luften är den stora reservoaren för kväve - 78 % är kväve! Snart fann många det lukrativt att sälja salter till bönderna. Företagens pengar till jordbruksskolorna garanterade rätt tänkande, som ännu i dag är fallet. Justus von Liebig själv tog på gamla da'r helt avstånd från detta brott mot Skaparens ordning. Ändå är Liebig fortfarande kemigängets store idol. Torftigt att inte hitta någon som själv tror på idén. Julius Hensel ska av en tillfällighet ha upptäckt stenmjölets välsignelser. Sand fanns bland sädeskornen när han malde mjöl. Han slängde den malda sanden bland grönsakerna - och fann att det växte bättre! Som kemist tog han tag i saken och kunde visa på NPK-skolans brister. Han provodlade med stenmjöl och publicerade sedan ett par böcker - The Makrobiotic (1883) och Das Leben (Livet), som var omfattande och vars jordbrukssidor gavs ut i USA som Bread from Stones. Nu finns den i nytryck. Hensel konstaterade att jordbruket gav utsugna jordar medicin - NPK-salter. I stället borde man använda det som en gång skapat bördigheten, nämligen stenarna i bergen. Då försörjs grödorna allsidigt och ger en hälsosam föda. Boken har många vittnesmål - av bönder, läkare och andra - om hur det växer bättre med stenmjöl än med NPK. Anmärkningsvärd var den förbättrade förmågan att klara torkan, som var svår år 1893. Bra bergarter att använda är enligt Hensel granit, gnejs och porfyr (med vulkaniskt ursprung). Kalk och gips kan komplettera. I ett inledande kapitel refereras tankarna från boken The Survival of Civilization av Hamaker och Weaver (1982). Författarnas forskning har visat meningen med de istider som uppträtt regelbundet de senaste årmiljonerna. 90.000 år av nedisning har manglat sönder berg och spridit krossprodukterna över kontinenterna. Interglacialen har därför länge kännetecknats av en rik bördighet. Koldioxid har bundits i marken och växterna - klimatet har varit stabilt. Nu är det brist på mineraler i jorden och därmed på det liv som ska föda växter, djur och människor. Koldioxiden kan inte bindas och ökar i atmosfären. Det är det inledande skedet till en ny istid. Vad kan vi göra? Svaret är självklart - imitera istiden, sprid stenmöl över åkrar och skogar så att koldioxiden binds i markliv och växtlighet. I bokens sista del berättar Philip S. Callahan vad som skiljer en bra jord från en dålig: den bra jorden är paramagnetisk. Och det är precis vad de eruptiva bergarterna är! Ännu ett förklaring till varför stenmjöl har så god verkan, alltså - de magnetiska kraftfälten utnyttjas på rätt sätt. Bread from Stones (ISBN 0911311300) beställde jag från adlibris.com för 132 kr. The Survival of Civilization kan du ladda ner här i pdf-format. Du hittar lätt fler texter av Weaver. |