Fyrverkeri
odlartankar.samtal
Bilaga till trädgårdstidningen från Sparlösa Trädgård


ÄLDRE .SAMTAL ÄR MYCKET LÄSVÄRDA:



Och här webbtidningen!


Nummer 1/2010 innehåller två sidor:
- Rätt bakterier
- Odla med EM

Nummer 4/2009 innehåller tre sidor:
- Augustiträdgård
- Örter ger liv
- Gult lyser upp



Nummer 1/2009 innehåller tre sidor:
- Inne med rugosa
- Gamla och nya
- Fler vresrosor

Nummer 4/2008 innehåller två sidor:Odlaren
- Rabatt i silver
- Guld-silver-brons - vilka färger

Nummer 3/2008 innehåller två sidor:
- Madonnaliljan
- Därför stenmjöl

Nummer 2/2008 innehåller två sidor:Odlaren
- Stenmjöl i tusentals år
- Så odlade Hunza

Nummer 1/2008
innehåller två sidor:
- Sir Albert Howard
- hans upptäckter

Nummer 6/2007
innehåller två sidor:
- På röllekabänken
- FRONT MOT KEMIN

Nummer 5/2007
innehåller två sidor:
- Örtagårdens rosor
- Örtagårdens rosor

Nummer 4/2007
innehåller två sidor:
- Två romantiska rosor
- Bourbonrosor

Nummer 3/2007
innehåller två sidor:
- Kanadarosor
- Kanadarosor, perenn

Nummer 2/2007
innehåller två sidor om Hemträdgården:
- Förstasidan där artikeln börjar
- Artikeln sidan 2








Snacket går på .samtal - häng med

Skrivet av Göran - 22 oktober:

Att odla efter kärnkraftskatastrof

Efter vårens tsunami i norra Japan, erbjöd sig självklart professor Teruo Higa att komma till hjälp med sin skapelse EM mikroorganismer. Han visste väl att EM var det enklaste och billigaste medlet för sanering och luktreducering. Prövat på många håll, bland annat på skador av radioaktiviteten efter Tjernobyl i Vitryssland.

Man kunde visa att täta EM-appliceringar (2 ggr/vecka) kunde minska strålningen från 20000 Bq/kg ner till 5000 Bq/kg (myndigheternas gränsvärde) på två veckor. Cesium-137, som det huvudsakligen handlar om, tar annars 60 år på sig för denna reducering.

Två veckor i stället för 60 år!

”Omöjligt - det kan inte bakterier göra” säger de som inte vill att det ska vara sant. (Tänk så mycket jobb de går miste om, som hellre hade skalat av och fraktat bort jorden.)

Vi som erkänner verkligheten, blir förstås i stället glada över att denna blandning av mikroorganismer kan skapa sådana resultat. Det måste vi utnyttja!

Vi kan också läsa om fruktodlaren Kinju Watanabe, vars frukter inte ger ifrån sig någon mätbar strålning. Andra odlare har mätvärdena 40-80 Bq/kg från sina frukter.

Helt uppenbart beror det på att Watanabe använt EM i 20 år (frun startade med att kompostera hushållsavfallet med EM och han kunde konstatera den fina effekten på träden av denna kompost).

Hur kan detta fantastiska förklaras? En teori är att cesium har transmuterats till barium, som inte är radioaktivt.

En kort film om Watanabe med engelsk text kan du se här.

Jag har introducerat EM här.


Skrivet av Göran - 20 september:
smakfullt

Vad får kantarellerna kosta?

Bortom vår egen skog, förde en skogsväg oss vidare ut på vår skogsrunda. Längs den plockades kantarellerna på bilden.

Men så avverkade grannen och vägen ser nu ut som på bilden nedan. Det skulle ju tvunget ske på rätt dag. Att det då var maximalt blött i skogen - det kunde ju ingen hjälpa... Ingen har ansvaret och framför allt: ingen tar ansvaret för det skedda.

Kommer vi att fortsätta våra promenader som nu leder genom detta gyttjemoras och med de oundvikliga tankarna om vad som sker? Jag tror det inte.

Jag ber dig reflektera över vad som kommer att hända med det som resterar av skogen om svenska folket blir i sin likgiltighet. Ut i skogen - gör något!!! Trattkantareller får du på köpet (kantarellerna är nu färre).

Branschens inställning klargjorde den ansvarige vid den lokala sågen för oss: Om inte vi avverkar så att de får ut så mycket som möjligt, då går de till någon annan.

Klicka på bilderna för större bilder med texter - och en extrabild.

smakfullt

Skrivet av Göran - 12 september:

Klematisbroiler

Det är skillnad på trädgårdar - och den skillnaden är vlktig!

Låt oss till exempel se på råden om hur klematis ska odlas här i landet.

En jättegrop ska det vara (för att försvåra samspel med andra växter och mykorrhizan?). En eller flera stora säckar med välgödslad planteringsjord blir merparten av fyllningen. Av okänd anledning ska plantan - i motsats till andra växter - sättas djupt ner i jorden.

Här ska sedan gödsel tillsättas flera gånger om året - och det hjälper inte om den ibland är organisk, upplägget är ändå kemiodlingens.

Om denna planta överlever och blommar överdådigt, då håller jag en slant på att giftsprutan är i flitig användning.

Tråkigt för klematisen att den så sällan får fylla den roll som egentligen är den given - att låta skira blommor klättra på höjden och i samspel med andra ge trädgårdsvandraren känslan av att omslutas av växtligheten.

Lär dig se skillnaden och stöd det odlingssätt som ger oss en framtid värd att leva.


Skrivet av Göran - 28 juni:
klematis

Klättrande växter utmanar fantasin

Nu på söndag 3 juli kl 12-17 startar vår besökssäsong med Öppen rosträdgård. Vi visar en mångfald av sköna växter som du sällan får uppleva.

Inte minst viktiga för oss är våra klättrande vänner - rosor, klematis, luktärt och alla de andra. De har tvingat oss till en massa fiffiga lösningar för att hjälpa dem upp i luften.

Stegar hittade vi i ett uthus och sågade raskt itu i lagom längder. De ger stöd som är både snygga och hållbara - något annat än det handeln erbjuder. Här ovan klättrar Kardynal Wyszynski. Din stege hittar du kanske på en auktion.

Störar passar i trädgården och har inspirerat oss till många lösningar.

Mest frekventa har dock med tiden blivit olika konstruktioner av armeringsnät och rör. Bågar välver sig över gångar, raka nät skapar skyddade fikaplatser och skönt rundade bär mången klematis på dessa de mest stadiga stöden.

Välkommen att lära av såväl alla våra växtkompositioner som våra ansträngningar för att skapa höjd i trädgården.


Skrivet av Göran - 19 juni:

Nej! - man får inte stjäla

Fler och fler av de bilder vi publicerat, hittar vi på diverse skumma sajter. Eftersom vi inte tillfrågats, betyder det att de är stulna.

Vi har upphovsrätten till våra bilder. Därför bestämmer vi över deras användande.

Det här är några av de skyldiga:

  • Lunchlådan
  • Eva Rundkvist, sossepolitiker
  • Patio Plus, Tennessee
  • Linda Wikström
  • Lenas Trädgård
  • jessicavitale

Skrivet av Göran - 23 maj:
vit trädgård

Tänk om vi sluppit vara med i boken

Vi är ett kapitel i en bok. Det borde vi ju vara glada för.

Men det är vi alltså inte.

Det är inte bara det att boken är dålig. Det är de flesta svenska trädgårdsböcker - helt enkelt för att det är förlagens idé om läsarna att de inte tål något mer kvalificerat än den trams och det strunt som nu serveras dem.

Nej, det är värre än så. Boken skulle handla om Vita Trädgårdar, men har fyllts med diverse bråte som författaren letat upp. Och så vi då, och - snällt räknat - några till. Vad vi tycker kan du läsa på Sparlösa Trädgårds förstasida.

Vi bestämde oss också för att berätta hur vi skapat vår vita trädgård, detta som motvikt mot boken.Det kan du läsa här med många stora generösa bilder.


Skrivet av Göran - 7 april:

Gräsligt på Sofiero

Nelson Garden's vårtidning Trädgårdslandet skriver bland annat om skötsel av gräsmattor och tar Sofieros stora sådana som exempel.

Dessa gräsmattor klipps tre gånger i veckan (!) och det avklippta får ligga kvar. Detta kallar den ansvarige för ”lite gödning” och man undrar då vart resten av näringen tagit vägen. En gräsmatta kan förstås föda sig själv.

6-7 gånger per säsong ges kvävegödsel med vattning direkt efter vilket resulterar i att mycket av kvävet snabbt rinner förbi gräsrötterna för att omsider sluta som ett miljöproblem.

Dessa gräsmattor är utarmade på liv och det som återstår är ensidigt och sjukt. De är belastande för närmiljön - inklusive besökarna - och raka motsatsen till de rika - levande och läkande - natur- och trädgårdsmiljöer som en sådan anläggning borde bjuda på.

Svensk trädgård i sitt esse! Vämjeligt!

Tidningen avslöjar också att Nelson's slår lika glatt på trumman för det ekologiska som för det giftfyllda. Pengar luktar inte! Det överlåter till dig skyldigheten - och makten! - att se skillnaden på trädgårdar och på vad de gör för dig.


Skrivet av Göran - 13 februari:

Lyssna till USA: Gräv inte - det förstör jorden

Hälsan hos den odlade jorden kan enkelt definieras som dess kapacitet att fungera.

Så formulerar sig USA:s jordbruksdepartement - på förekommen anledning, kan man väl säga, för deras huvudvärk är att jordarna inte fungerar, att de blivit så förstörda av de praktiserade metoderna.

Det var en glad överraskning när jag fick syn på den skrift på sex snyggt designade sidor som de publicerat på webben för att visa att ”jorden arbetar för dig, när du arbetar för jorden”. Hämta skriften här!

De metoder som presenteras - och motiveras - där kunde varit hämtade härifrån våra hemsidor, de vilar helt enkelt på vetenskaplig grund. Läs själv, läs många gånger.

Vill du åstadkomma en samtidig jordbävning, orkan, tornado och skogsbrand - då ska du gräva jorden (eller köra jordfräsen eller plöja). En bild de ger av upplevelsen för markens näringsväv, den som avgör jordens funktion.

Man har också gett ut en förkortad upplaga på bara två sidor. Den finns här! Kopiera på bägge sidor av papperet och du har ett faktablad att dela ut.


Skrivet av Göran - 26 januari 2011:

Att ställa om till kvalitet

Gör du vin, då tänker du självklart i termer av kvalitet. Insikten att man då måste slopa kemikalier och gifter sprider sig idag raskt.

Systembolagets kundtidning berättar nu ofta om detta, senast i nr 4 (nov 2010 - feb 2011). Bra - men ändå bättre vore det om de sände ut journalister som visste vad ekologisk odling är för något.

Det har länge funnits prestigeviner till salu som odlats ekologiskt men inte velat skylta med detta. En realistisk skepsis över kundernas kunnande, skulle jag vilja säga. Bara ett par procent av försäljning här i landet är av viner från ekologiskt odlade druvor!

En professor i ekologisk vinodling finns faktiskt i Tyskland. Han heter Randolf Kauer och står för rubriken här ovan refererande till att många odlare gör just detta. Högst kvalitet har han funnit att odlingen på de biodynamiska gårdarna ger.


Skrivet av Göran - 24 december:
rådjur

God Jul!

Först kom mamma, det är hon till höger.

Och sedan kom de två barnen. Hela familjen äter flitigt från de nedhängande grangrenarna. Jag tog bilden genom köksfönstret.

Strax bredvid dinerar nötskrikorna, de ofattbart granna. De tycks vara sex stycken i vinter.


entita Skrivet av Göran - 4 december:

Spikat

Entitan mår gott av ister i kylan.

Om vi lägger isterbiten löst, då försvinner den snart. Det är skatan som plockar den med sig.

Nu fungerar det bra. Skatan får hacka på plats, precis som alla andra.

Solrosfrön, hampa, bröd, matrester och talgboll är en del av den övriga matsedeln.

Koltrast och hackspett är i vinter snälla och sociala. Småfåglarna får äta samtidigt. Nötskrikorna däremot håller på sin värdighet - de vill dinera i enskildhet.


Skrivet av Göran - 20 november:

Vissa älskar faktiskt gifter

Jag läser om makarna Svensson som levererar vitkål, blomkål, broccoli och purjolök till skolor och äldreboenden i Vara.

De är kemiodlare och tack vare rådgivning sprutar de bara gifter vid behov, berättar de - och uttrycker därmed att andra sprutar även när det inte behövs.

(Att behoven finns är en naturlagsgiven följd av kemigödslingen, men det är en annan historia.)

Det är märkning med Svenskt Sigill man ska titta efter om man vill ha mat som är behovsanpassat giftbehandlad.

Centerpartiet i Vara blev entusiastiskt och bestämde sig för att omedelbart belöna makarna Svensson. Gillar uppenbarligen gifter - förlåt att jag så repeterar ett ord som man brukar förtiga, men det handlar faktiskt om just gifter, angrepp på livet på och i jorden. - Livet kanske inte är viktigt?


Skrivet av Göran - 9 november:
fasa

Samma för allt levande

Att växter och djur också påverkas negativt av vår strålande miljö, det är ju givet.

De levande är anpassade till - och styrs ofta av, ta flyttfåglar och bin som exempel - de naturliga, ”gammaldags” nivåerna av elektricitet och magnetism. Nu är det många gånger värre, och om livet någon gång anpassar sig till förändringarna, då tar det en förskräcklig massa år. Många försvinner i stället från vår jord.

Jag ställer inte upp på detta och är alltså annorlunda. En bakåtsträvare, kanske?

Du kan läsa om detta här hos Vågbrytaren.


Skrivet av Göran - 12 oktober:

Varför dör bina? Det ska vi inte veta!

DN rapporterade i förrgår att ”Mysteriet med massdöden av bin löst”. Ett virus och en svamp orsakar tillsammans att bisamhällena kollapsar.

Varför utvecklades detta virus just nu? Varför blev svampen plötsligt farlig? Frågor som inte ställdes i DN-artikeln.

Svaret som DN-reportern inte får ge - det är bina och bisamhällena som förändrats. Djuren får en alltmer utarmad kost och lever i en miljö som mer och mer belastar de levande organismerna. De olika miljöhoten samspelar och jag vet inte om det är viktigt att försöka hitta det som just för bina är allvarligast.

Kan vi leva utan pollinerande bin? Tänk att frågan blivit aktuell att ställa!

Vad ska vi själva göra åt vår dåliga kost och den belastande miljön - dessa sammanflätade angrepp mot kroppens försvarssystem? - Intresserar det möjligen dig? Du får då en viss hjälp av våra skriverier här på hemsidorna. Och ett besök i vår trädgård vore klart meningsfull.

DN-journalisten Anders Forsström - han som skrev men missade sanningen - han har karriären som i en liten ask. Pressekreterare i jordbruksdepartementet närmast, ska vi tro det?


Skrivet av Göran - 14 september:

God smak en bristvara

De som ansvarar för offentliga planteringar tycks i många fall ha ett enkelt smaksinne. Kanske törs jag till och med kalla det primitivt.

Valen av plantor kan förstås också återspegla deras syn på sin publik.

Alla de granna och klara färger, som var de första vi lärde oss som barn, ska finnas med. Röda, gula och blå blommor mot den gröna bladmassan.

Men det finns undantag. I Stora Levene har det nybyggda församlingshemmet fått en entréplantering i samstämda färger i vitt-grått-silver. En glad överraskning som vi genast förevigade!

Så har de gjort sin insats för att utveckla den goda smaken. Vi har själva här i odlartankar.se nr 4/2008 visat en rabatt i silvernyanser.

Klicka på bilden för en större bild.

smakfullt

Skrivet av Göran - 25 augusti:

Bonde som jordbruksminister? - NEJ!

Verkligheten grep Eskil Erlandsson i rumpan under hans sista dagar som jordbruksminister.

Ett av hans första uppdrag för fyra år sedan var att jämna vägen för minkfarmarna. Ingen störning utifrån!

Så när nu sanningens minut kom - och gjorde ministern så ledsen och så upprörd över minkars lidande - då var det hans eget agerande som fick ett förutsägbart resultat.

För bönder är djurens välfärd internt en kostadsfråga och externt ett marknadsföringsproblem. Ni vet - Bregottkon i svenska hagar (men nu också i danska ladugårdar, tråkigt slut på en effektiv kampanj).

Låt bonden stanna på gården.

Och minkarna då? Visst är vi svenskar mogna att - som andra länder - sluta plåga djur för att uppfylla begär efter lyx. Det var trots allt några århundraden sedan vi behövde ta hjälp av djuren för att skyla oss.


Skrivet av Isabella - 2 augusti:

Det svåra och det enkla

Det absolut svåraste är att skapa en trädgård som ska se naturlig ut. En stor och generös trädgård där man känner sig omgiven av växter. En blomsteräng där växter väver sig in i varandra och ofta placerar sig själva. Där man inte känner sig tvungen att skapa rum - de kommer av sig själva med tiden.

Betydligt enklare och tryggare är att hålla sig till den fattiga minimalismen - gigantiska gräsmattor med små planteringar i utkanten - det skapar illusionen av en stor trädgård - en promenad över gräsmattan från miniatyr till miniatyr.

Allt ska vara märkvärdigt: torvpartier, skravelpartier, fordrande en hel arsenal med diverse gifter. Har ni märkt hur snabbt det växer mossa och gräs på grusgångar - jag har svårt att tro att det rensas för hand, alltså sprutar man. I stället för att befrämja livet begränsar man det.

Allt till applåder från trädgårdsskribenter (som inte kan skilja mellan trädgård och trädgård).


Skrivet av Isabella - 25 juli:

Recept på framgång - torftiga rabatter

  1. Tag en bit plast och lägg den på gräsmattan.
  2. Lägg torvblock omkring - utforma vackert, helst njurformat, i nödfall ovalt.
  3. Fyll utrymmet emellan med torv, kanske kryddad med lite sand.
  4. Dränk torven ordentligt med kemikalier - typ NPK, Blomstra...
  5. Plantera till exempel hosta.
  6. Vips - du har en torftig rabatt som kommer att väcka beundran hos grannar, vänner och bloggkompisar.

P.S. Är du medlem i en trädgårdsförening, kan den ordna en kurs med någon trädgårdskändis à 300 kr i konsten att stapla torvblock på varandra. D.S.


Skrivet av Göran - 13 juli:

Vilka är bäst på att öppna trädgårdar?

Tidningen Land har fått konkurrens i den ädla konsten att öppna trädgårdar för besök.

Lands hundra trädgårdar tar emot nu på söndag. En tradition, uppskattad av många intresserade.

Nykomlingarna - RST och Gunnel Carlson - siktar högt och har döpt sitt arrangemang till ”Tusen Trädgårdar”. Antalet kommer som det ser ut att räknas i ganska många hundratal. 8 augusti är dagen att hålla reda på.

Många av Lands trädgårdar ställer - precis som vi - upp även i augusti. Vi får därmed en jämförelse, ett mått på de nyas förmåga att sprida information ute i kommunerna till presumtiva besökare. Land är duktiga på det.

Dåligt är att arrangörerna inte sökt samarbete när det gäller öppettider. Land satsar på en lång eftermiddag (12-18) medan ”8 augusti” kör lite kortare (11-16).

Våra egna erfarenheter är tydliga. Det är onödigt att öppna före 12 - det kommer inte så många då och det stör beträffande mathållning och annat som måste ske även en sådan här dag. Och att hålla öppet till 18 är det inte stor mening med. Få kommer sista timmen, de flesta långt tidigare.

Alltså hade vi öppet 12-17 under ”Öppen rosträdgård” och kan anklagas för att krångla till det ytterligare för besökarna. Men kanske vi kan påverka de andra - när de lärt sig att samarbeta och välja en gemensam tid.


Skrivet av Göran - 30 maj:

”... det här är ju bara skit.”

Då och då får jag en propå från någon engagerad människa att jag ska ställa upp i kampen för att bevara Norrvikens trädgårdar.

Svaret är och förblir nej. Jag är därmed överens med Gunnar Martinsson, som i unga da'r besökte stället på cykelutfärd med sin lantmannaskola. Martinsson blev med tiden en världskänd professor i landskapsarkitektur.

Den unge Gunnar tyckte att ”Landskapet var enormt stiligt men trädgården smälte inte in. Jag förstod inte logiken och det så kallade slottet såg ut som en stationsbyggnad i en smärre ort. Alla sa att där var så vackert men jag förstod inte vad de talade om.”

Och slutomdömet var - upprepat på äldre da'r: ”... det här är ju bara skit.”

Andra berömmer utsikten över havet, men den kunde ju fås med enklare medel än genom att förstöra den fina lilla gård som Rudolf Abelin köpte på Hallandsåsen.


Skrivet av Isabella - 16 maj:

Prickiga trädgårdshandskar

En medföljande fröpåse med vit kornvallmo lockade och Lord Nelsons Trädgårdslandet blev min för tio kronor.

På sidan 34 fanns hon - designern Emmy. Hon som skapat den nya kollektionen trädgårdshandskar. Som storförbrukare och ständigt på jakt efter bättre läser jag intresserat.

Emmy är moderiktigt klädd - riktigt passande till den typen av arbete. Visserligen håller hon inte på mycket med trädgårdsarbete - det erkänner hon glatt själv - men vad gör det?

Huvudsaken är att handskarna matchar hennes röda partyklänning. De är röd-vit-prickiga över och vita under - hur kommer de att se ut efter några timmars kontakt med jord?

Det tycks inte bekymra vår designer, för de ”ska vara snygga så att man känner att man vill ha på sig dem”. Inga ”mossgröna tråkiga handskar...”

Kollektionen består av sjutton modeller. Skaffa alla och du har ett par för varje tillfälle, med matchande kläder till.

När vi också får specialdesignade trädgårdssmycken blir lyckan fullständig.


Skrivet av Göran - 6 maj:

Satte du löken före första maj?

Tidigt under min trädgårdsbana, lärde jag mig att sättlöken ska i jorden senast den 30 april. Från en bok, tror jag.

Det fungerade bra i Uppsala och lika bra här i Vara. Kanske löken koordineras med ljuset - eller det finns någon annan förklaring... hur som helst kan jag rekommendera dig att göra likadant.

Jag är medveten om att rådet kom för sent. (Den gamla datorn lade av i mitten av april.) Det gör det kanske lättare för dig att minnas det.

Man brukar säga att löken ska sättas på 10 cm avstånd. Det går inte alls om man odlar som jag, det vill säga har en djup, lucker och levande jord. Lökarna blir ohanterligt stora. Jag har 8 cm emellan och ibland mindre för att få en del små lökar.

Läs många gånger texterna i sparlosa.se och odlartankar.se för att förstå hur du odlar på bästa sätt. Undvik råden i trädgårdstidningar.


Skrivet av Göran - 4 april:

Tacka svampen för din värld!

En av de mest lästa sidorna på JORDPORTALEN handlar om svampars samarbete med växter, det som kallas mykorrhiza.

Jag ger där min syn på hur det gick till när algerna i havet blev växter på torra land och sedan kunde fylla upp jorden.

Nu har jag läst att Lynn Margulis anser precis detsamma. Hon är inte vem som helst, utan den främste biologen av idag, det tyckte jag även innan vi fick ihop det.

Mykorrhizan var en förutsättning för att växterna skulle erövra världen. Som för övrigt en gång var betydligt mer trädbeväxt än nu.

Samarbete är kraften bakom livet på jorden - inte kamp. Det säger Lynn Margulis redan genom titeln på sin bok: Symbiotic Planet - a New Look at Evolution.

Före örter, gräs och träd skapades förstås en jordmån av mikrober och lavar, det senare ännu en symbios mellan svamp - det som man ser - och alg - som står för energin genom fotosyntesen.

När dagens kemiodling sätter mykorrhizan ur spel så kostar det oss hälsan och en miljö, värd och möjlig att leva i.


Skrivet av Göran - 22 mars:

Drömma är nog bra...

Jag har läst Sanna Töringes bok Drömmen om en trädgård, ganska nyutgiven.

Hon skriver bra, Sanna, inte tu tal om det. Boken är ett trivsamt sällskap i fåtöljen.

De många bilderna - av Helene Toresdotter - följer texten, de är informativa. Men anmärkningsvärt få visar vackra planteringar och få är bra som fotografisk bild. Det är synd.

Boken väcker dock större tankar än så. Töringe är uppenbarligen flitig i trädgården, hon läser mycket, har besökt trädgårdar, blivit förtrogen med anrik gammal trädgårdsmästare och lärt av honom samt skolats av sin mamma.

Men behärskar inte konsten att odla.

Kunskapen sitter ytligt - efterapar trender och följer alltför slaviskt vad branschen och utbildningar presenterar. Där giftboomen efter andra världskriget ännu röjer sig. Där prestige och ekonomi gör att man ”mörkar” vetenskapens rön om hur växter växer.

Den kunskapen finns men tycks inte attrahera många av de som svänger sig med modeord som miljö, ekologi, giftfritt, naturnära...


Skrivet av Isabella - 12 mars:

Fult att arbeta i trädgården?

Det är inte lätt att vara positiv när man bläddrar i trädgårdstidningar.

Trädgård skall vara ett slags steril slutprodukt. Vi skall inte ens låtsas att vi faktiskt arbetar i trädgården.

Nej, allt skall gömmas.

Krukor, skottkärra, i stort alla redskap existerar ej.

”Göm dem bakom ett snyggt staket.”

”Dölj soptunnan i ett propert fodral.”

Det verkar som att vi skäms för att vi överhuvudtaget utför något. Allt skall vara rensat och minimerat in absurdum.

Vi låtsas att en god fe har åstadkommit allt på natten, återstår att posera i käcka trendkläder.


Skrivet av Göran - 7 mars:
telefontråd

Tag inte en telefontråd för given

Småfåglarna är glada i tråden. Talgoxen ser blåmesen starta dykningen ner mot matbordet.

Vi själva har lärt oss att den inte är självklar, denna vår livlina mot världen. Fyra månader fick vi vänta på den i somras, fyra månader utan telefon.

Nu har vi skrivit till Tele2 och krävt de ersättningar vi har rätt till när de hållt oss borta från telefonförbindelse och internet. Något svar har inte kommit. Varför ska de svara när det är mer lönsamt att inte göra det?

När Dagens Nyheter för ett par veckor sedan skrev om hur det går till på telefonbolaget tre, då kände vi igen oss.

Tele2 precis som tre har satt i system att minimera servicen. Om de i kundtjänst vill göra ett bra jobb, blir det på egen bekostnad. Alltså blir det inte av - vilket vi kunde konstatera under en lång sommar.

När man blir desperat, försöker man få prata med en enda motpart - typ en replik och så svar på den. Men det är tji, här ska inte kommuniceras.

En utsatt människa kom då - enligt DN - på att ringa upp VD för företaget. Tack för tipset!

Varför har vi överlåtit en så viktig samhällssektor till lycksökare? Ge oss Televerket åter och koppartrådarna i behåll (för det kommer andra tider).


Skrivet av Göran - 19 februari:

Gunnel Carlson och Nordfjell tävlar i dravel *

Allt om Trädgård har skrivit om ”cottageträdgården” och sedan bett fyra personer kommentera. Kändisar förstås, för så görs den tidningen.

Och se nu vad Gunnel Carlson åstadkommit:

  • ”...ställer inte så stora krav på sina ägare”
  • ”Man kan plocka ihop lite vad som helst och det blir fint ändå.”
  • ”...man behöver inte kunna så mycket för att lyckas”

Nu har väl ingen anklagat Carlson för att vara trädgårdsexpert, men hon har ändå en stor publik. Och den påverkas när hon på det här sättet vänder ut och in på verkligheten.

Sanningen är alltså den motsatta. Dagens trender har vi för att de ger trädgårdar, som är enkla att skapa. Vem som helst kan göra det efter att ha gått en utbildning eller läst ett antal böcker. Och dessa förespråkar förstås att trädgårdar ska göras i nivå med deras förmåga - med Carlson som påhejare.

Ulf Nordfjell slår ett nytt slag för sin minimalistiska fattigdom: ”Jag får nog säga som Ulla Molin: 'Det är bara för mycket.'”

Att vara omsluten av en trädgård kan vara en upplevelse i många dimensioner. Du kan också skapa en läkande och levande trädgård - men då ska du inte lyssna på ”experter”.

* Enligt Stora Synonymordboken betyder ”dravel”: ”prata; nonsens; dumheter; goja; persilja; dill; guano; skräp; smörja; strunt; drav; nys; snack; gallimatias; bosch; dynga; tjafs”.


Skrivet av Göran - 6 februari:

När vi fångade en hök

Vi hade en väldig massa höns fritt gående här på gården, komplett med kycklingar och egentligen alldeles för många tuppar.

De var av många olika raser som fritt fick blanda sig.

Det här lockade som man kan förstå rovdjur och det gick inte att undvika att de ibland lyckades ta sina byten. Ändå hade vi en hund som reagerade mycket snabbt på hönsens första varningsrop och ofta lyckades avvisa räven eller duvhöken.

Vi får erkänna diverse mordiska tankar, riktade mot duvhökens hona, den som är tillräckligt stor för att ta höns.

Så hörde vi en dag ett extra ihållande skällande från vår hund och komna på plats kunde vi se att det berodde på att höken jagats av hunden in i ett fårnät och fastnat där.

Nu hade vi vår chans att ge igen! Vad vi gjorde var att lösgöra de intrasslade vingarna - och släppa henne.

Inte ens hämtade vi kameran för en bild. Men i minnet finns en närkontakt med ett imponerande kraftfullt djur och upplevelsen av hur majestätiskt och värdigt hon lämnade oss.


Skrivet av Göran - 19 januari:
nötskrika

En skönhet från skogen

Den stränga vintern för också med sig något gott. Den här krabaten får vi till exempel besök av varje dag.

Det vill säga, det rör sig om fyra nötskrikor om vi sett rätt. De kommer inte fram samtidigt, utan avlöser varandra vid matbordet.

Mest tycks jordnötter uppskattas, feta och goda i kylan. Men de håller också tillgodo med diverse matrester, kråkfåglar som de är. De tackar genom att regelbundet dyka upp, några meter bara från köksfönstret.

Kanske räcker den skog, som vi själva råder över, för att de ska kunna leva vidare i trakten. Är det viktigt att krama sista kronan ur skogen? Räknas nötskrikan?


Skrivet av Göran - 9 januari 2010:

”Årets förvillare” är ju en hederstitel

Ja, så är det och det var synd att Annika Dahlqvist inte var medveten om detta när hon fick utmärkelsen.

Annika uttryckte att hon tog illa vid sig och det behövde hon inte ha gjort.

De som utses till årets förvillare av ”Vetenskap och Folkbildning” brukar nämligen vara bra människor, som försöker göra något för sina medmänniskor. Om det betyder att de öppnar våra ögon för viktiga sanningar - då får de VoF på sig, säkert som ett brev på posten.

VoF hyllar diskussionen, men inte så att de försöker vinna den, det spelar ingen roll. Nej, det är tvivel de är ute efter - en tveksamhet, som de väl vet får de flesta att bli vid vad man tror är etablerade sanningar.

Typ att ”läkare vet alltid bäst” eller ”det vetenskapen inte forskar på, det finns inte.”

Låt oss tänka fritt och inte vara bara välmenande, utan samla kunskap som vi behöver för livets vägval.

Med andra ord - bli immuna mot VoF:s manipulationer.




Tag ställning för livet - häng med i vår kampanj!

redskap

Klicka här och läs om hur du på ett smart sätt använder dessa redskap. Man vill ju odla mycket men har inte all tid i världen.

odlartankar.se är redigerad av Göran Forsberg. För all osignerad text svarar jag, Göran.

Isabella Forsbergs bidrag är signerade "Isabella". För övriga bidragsgivare används hela namn.