Att odla efter kärnkraftskatastrof

Efter vårens tsunami i norra Japan, erbjöd sig självklart professor Teruo Higa att komma till hjälp med sin skapelse EM mikroorganismer. Han visste väl att EM var det enklaste och billigaste medlet för sanering och luktreducering. Prövat på många håll, bland annat på skador av radioaktiviteten efter Tjernobyl i Vitryssland.

Man kunde visa att täta EM-appliceringar (2 ggr/vecka) kunde minska strålningen från 20000 Bq/kg ner till 5000 Bq/kg (myndigheternas gränsvärde) på två veckor. Cesium-137, som det huvudsakligen handlar om, tar annars 60 år på sig för denna reducering.

Två veckor i stället för 60 år!

”Omöjligt - det kan inte bakterier göra” säger de som inte vill att det ska vara sant. (Tänk så mycket jobb de går miste om, som hellre hade skalat av och fraktat bort jorden.)

Vi som erkänner verkligheten, blir förstås i stället glada över att denna blandning av mikroorganismer kan skapa sådana resultat. Det måste vi utnyttja!

Vi kan också läsa om fruktodlaren Kinju Watanabe, vars frukter inte ger ifrån sig någon mätbar strålning. Andra odlare har mätvärdena 40-80 Bq/kg från sina frukter.

Helt uppenbart beror det på att Watanabe använt EM i 20 år (frun startade med att kompostera hushållsavfallet med EM och han kunde konstatera den fina effekten på träden av denna kompost).

Hur kan detta fantastiska förklaras? En teori är att cesium har transmuterats till barium, som inte är radioaktivt.

En kort film om Watanabe med engelsk text kan du se här.

Jag har introducerat EM här.

Klematisbroiler

Det är skillnad på trädgårdar - och den skillnaden är vlktig!

Låt oss till exempel se på råden om hur klematis ska odlas här i landet.

En jättegrop ska det vara (för att försvåra samspel med andra växter och mykorrhizan?). En eller flera stora säckar med välgödslad planteringsjord blir merparten av fyllningen. Av okänd anledning ska plantan - i motsats till andra växter - sättas djupt ner i jorden.

Här ska sedan gödsel tillsättas flera gånger om året - och det hjälper inte om den ibland är organisk, upplägget är ändå kemiodlingens.

Om denna planta överlever och blommar överdådigt, då håller jag en slant på att giftsprutan är i flitig användning.

Tråkigt för klematisen att den så sällan får fylla den roll som egentligen är den given - att låta skira blommor klättra på höjden och i samspel med andra ge trädgårdsvandraren känslan av att omslutas av växtligheten.

Lär dig se skillnaden och stöd det odlingssätt som ger oss en framtid värd att leva.

Nej! - man får inte stjäla

Fler och fler av de bilder vi publicerat, hittar vi på diverse skumma sajter. Eftersom vi inte tillfrågats, betyder det att de är stulna.

Vi har upphovsrätten till våra bilder. Därför bestämmer vi över deras användande.

Det här är några av de skyldiga:

• Lunchlådan
• Eva Rundkvist, sossepolitiker
• Patio Plus, Tennessee
• Linda Wikström
• Lenas Trädgård
• jessicavitale

Gräsligt på Sofiero

Nelson Garden's vårtidning Trädgårdslandet skriver bland annat om skötsel av gräsmattor och tar Sofieros stora sådana som exempel.

Dessa gräsmattor klipps tre gånger i veckan (!) och det avklippta får ligga kvar. Detta kallar den ansvarige för ”lite gödning” och man undrar då vart resten av näringen tagit vägen. En gräsmatta kan förstås föda sig själv.

6-7 gånger per säsong ges kvävegödsel med vattning direkt efter vilket resulterar i att mycket av kvävet snabbt rinner förbi gräsrötterna för att omsider sluta som ett miljöproblem.

Dessa gräsmattor är utarmade på liv och det som återstår är ensidigt och sjukt. De är belastande för närmiljön - inklusive besökarna - och raka motsatsen till de rika - levande och läkande - natur- och trädgårdsmiljöer som en sådan anläggning borde bjuda på.

Svensk trädgård i sitt esse! Vämjeligt!

Tidningen avslöjar också att Nelson's slår lika glatt på trumman för det ekologiska som för det giftfyllda. Pengar luktar inte! Det överlåter till dig skyldigheten - och makten! - att se skillnaden på trädgårdar och på vad de gör för dig.

Att ställa om till kvalitet

Gör du vin, då tänker du självklart i termer av kvalitet. Insikten att man då måste slopa kemikalier och gifter sprider sig idag raskt.

Systembolagets kundtidning berättar nu ofta om detta, senast i nr 4 (nov 2010 - feb 2011). Bra - men ändå bättre vore det om de sände ut journalister som visste vad ekologisk odling är för något.

Det har länge funnits prestigeviner till salu som odlats ekologiskt men inte velat skylta med detta. En realistisk skepsis över kundernas kunnande, skulle jag vilja säga. Bara ett par procent av försäljning här i landet är av viner från ekologiskt odlade druvor!

En professor i ekologisk vinodling finns faktiskt i Tyskland. Han heter Randolf Kauer och står för rubriken här ovan refererande till att många odlare gör just detta. Högst kvalitet har han funnit att odlingen på de biodynamiska gårdarna ger.

Spikat

Entitan mår gott av ister i kylan.

Om vi lägger isterbiten löst, då försvinner den snart. Det är skatan som plockar den med sig.

Nu fungerar det bra. Skatan får hacka på plats, precis som alla andra.

Solrosfrön, hampa, bröd, matrester och talgboll är en del av den övriga matsedeln.

Koltrast och hackspett är i vinter snälla och sociala. Småfåglarna får äta samtidigt. Nötskrikorna däremot håller på sin värdighet - de vill dinera i enskildhet.

Samma för allt levande

Att växter och djur också påverkas negativt av vår strålande miljö, det är ju givet.

De levande är anpassade till - och styrs ofta av, ta flyttfåglar och bin som exempel - de naturliga, ”gammaldags” nivåerna av elektricitet och magnetism. Nu är det många gånger värre, och om livet någon gång anpassar sig till förändringarna, då tar det en förskräcklig massa år. Många försvinner i stället från vår jord.

Jag ställer inte upp på detta och är alltså annorlunda. En bakåtsträvare, kanske?

Du kan läsa om detta här hos Vågbrytaren.

God smak en bristvara

De som ansvarar för offentliga planteringar tycks i många fall ha ett enkelt smaksinne. Kanske törs jag till och med kalla det primitivt.

Valen av plantor kan förstås också återspegla deras syn på sin publik.

Alla de granna och klara färger, som var de första vi lärde oss som barn, ska finnas med. Röda, gula och blå blommor mot den gröna bladmassan.

Men det finns undantag. I Stora Levene har det nybyggda församlingshemmet fått en entréplantering i samstämda färger i vitt-grått-silver. En glad överraskning som vi genast förevigade!

Så har de gjort sin insats för att utveckla den goda smaken. Vi har själva här i odlartankar.se nr 4/2008 visat en rabatt i silvernyanser.

Klicka på bilden för en större bild.

Det svåra och det enkla

Det absolut svåraste är att skapa en trädgård som ska se naturlig ut. En stor och generös trädgård där man känner sig omgiven av växter. En blomsteräng där växter väver sig in i varandra och ofta placerar sig själva. Där man inte känner sig tvungen att skapa rum - de kommer av sig själva med tiden.

Betydligt enklare och tryggare är att hålla sig till den fattiga minimalismen - gigantiska gräsmattor med små planteringar i utkanten - det skapar illusionen av en stor trädgård - en promenad över gräsmattan från miniatyr till miniatyr.

Allt ska vara märkvärdigt: torvpartier, skravelpartier, fordrande en hel arsenal med diverse gifter. Har ni märkt hur snabbt det växer mossa och gräs på grusgångar - jag har svårt att tro att det rensas för hand, alltså sprutar man. I stället för att befrämja livet begränsar man det.

Allt till applåder från trädgårdsskribenter (som inte kan skilja mellan trädgård och trädgård).

Vilka är bäst på att öppna trädgårdar?

Tidningen Land har fått konkurrens i den ädla konsten att öppna trädgårdar för besök.

Lands hundra trädgårdar tar emot nu på söndag. En tradition, uppskattad av många intresserade.

Nykomlingarna - RST och Gunnel Carlson - siktar högt och har döpt sitt arrangemang till ”Tusen Trädgårdar”. Antalet kommer som det ser ut att räknas i ganska många hundratal. 8 augusti är dagen att hålla reda på.

Många av Lands trädgårdar ställer - precis som vi - upp även i augusti. Vi får därmed en jämförelse, ett mått på de nyas förmåga att sprida information ute i kommunerna till presumtiva besökare. Land är duktiga på det.

Dåligt är att arrangörerna inte sökt samarbete när det gäller öppettider. Land satsar på en lång eftermiddag (12-18) medan ”8 augusti” kör lite kortare (11-16).

Våra egna erfarenheter är tydliga. Det är onödigt att öppna före 12 - det kommer inte så många då och det stör beträffande mathållning och annat som måste ske även en sådan här dag. Och att hålla öppet till 18 är det inte stor mening med. Få kommer sista timmen, de flesta långt tidigare.

Alltså hade vi öppet 12-17 under ”Öppen rosträdgård” och kan anklagas för att krångla till det ytterligare för besökarna. Men kanske vi kan påverka de andra - när de lärt sig att samarbeta och välja en gemensam tid.

Prickiga trädgårdshandskar

En medföljande fröpåse med vit kornvallmo lockade och Lord Nelsons Trädgårdslandet blev min för tio kronor.

På sidan 34 fanns hon - designern Emmy. Hon som skapat den nya kollektionen trädgårdshandskar. Som storförbrukare och ständigt på jakt efter bättre läser jag intresserat.

Emmy är moderiktigt klädd - riktigt passande till den typen av arbete. Visserligen håller hon inte på mycket med trädgårdsarbete - det erkänner hon glatt själv - men vad gör det?

Huvudsaken är att handskarna matchar hennes röda partyklänning. De är röd-vit-prickiga över och vita under - hur kommer de att se ut efter några timmars kontakt med jord?

Det tycks inte bekymra vår designer, för de ”ska vara snygga så att man känner att man vill ha på sig dem”. Inga ”mossgröna tråkiga handskar...”

Kollektionen består av sjutton modeller. Skaffa alla och du har ett par för varje tillfälle, med matchande kläder till.

När vi också får specialdesignade trädgårdssmycken blir lyckan fullständig.

Tacka svampen för din värld!

En av de mest lästa sidorna på JORDPORTALEN handlar om svampars samarbete med växter, det som kallas mykorrhiza.

Jag ger där min syn på hur det gick till när algerna i havet blev växter på torra land och sedan kunde fylla upp jorden.

Nu har jag läst att Lynn Margulis anser precis detsamma. Hon är inte vem som helst, utan den främste biologen av idag, det tyckte jag även innan vi fick ihop det.

Mykorrhizan var en förutsättning för att växterna skulle erövra världen. Som för övrigt en gång var betydligt mer trädbeväxt än nu.

Samarbete är kraften bakom livet på jorden - inte kamp. Det säger Lynn Margulis redan genom titeln på sin bok: Symbiotic Planet - a New Look at Evolution.

Före örter, gräs och träd skapades förstås en jordmån av mikrober och lavar, det senare ännu en symbios mellan svamp - det som man ser - och alg - som står för energin genom fotosyntesen.

När dagens kemiodling sätter mykorrhizan ur spel så kostar det oss hälsan och en miljö, värd och möjlig att leva i.

Fult att arbeta i trädgården?

Det är inte lätt att vara positiv när man bläddrar i trädgårdstidningar.

Trädgård skall vara ett slags steril slutprodukt. Vi skall inte ens låtsas att vi faktiskt arbetar i trädgården.

Nej, allt skall gömmas.

Krukor, skottkärra, i stort alla redskap existerar ej.

Det verkar som att vi skäms för att vi överhuvudtaget utför något. Allt skall vara rensat och minimerat in absurdum.

Vi låtsas att en god fe har åstadkommit allt på natten, återstår att posera i käcka trendkläder.

Gunnel Carlson och Nordfjell tävlar i dravel *

Allt om Trädgård har skrivit om ”cottageträdgården” och sedan bett fyra personer kommentera. Kändisar förstås, för så görs den tidningen.

Och se nu vad Gunnel Carlson åstadkommit:

• ”...ställer inte så stora krav på sina ägare”
• ”Man kan plocka ihop lite vad som helst och det blir fint ändå.”
• ”...man behöver inte kunna så mycket för att lyckas”

Nu har väl ingen anklagat Carlson för att vara trädgårdsexpert, men hon har ändå en stor publik. Och den påverkas när hon på det här sättet vänder ut och in på verkligheten.

Sanningen är alltså den motsatta. Dagens trender har vi för att de ger trädgårdar, som är enkla att skapa. Vem som helst kan göra det efter att ha gått en utbildning eller läst ett antal böcker. Och dessa förespråkar förstås att trädgårdar ska göras i nivå med deras förmåga - med Carlson som påhejare.

Ulf Nordfjell slår ett nytt slag för sin minimalistiska fattigdom: ”Jag får nog säga som Ulla Molin: 'Det är bara för mycket.'”

Att vara omsluten av en trädgård kan vara en upplevelse i många dimensioner. Du kan också skapa en läkande och levande trädgård - men då ska du inte lyssna på ”experter”.

* Enligt Stora Synonymordboken betyder ”dravel”: ”prata; nonsens; dumheter; goja; persilja; dill; guano; skräp; smörja; strunt; drav; nys; snack; gallimatias; bosch; dynga; tjafs”.

En skönhet från skogen

Den stränga vintern för också med sig något gott. Den här krabaten får vi till exempel besök av varje dag.

Det vill säga, det rör sig om fyra nötskrikor om vi sett rätt. De kommer inte fram samtidigt, utan avlöser varandra vid matbordet.

Mest tycks jordnötter uppskattas, feta och goda i kylan. Men de håller också tillgodo med diverse matrester, kråkfåglar som de är. De tackar genom att regelbundet dyka upp, några meter bara från köksfönstret.

Kanske räcker den skog, som vi själva råder över, för att de ska kunna leva vidare i trakten. Är det viktigt att krama sista kronan ur skogen? Räknas nötskrikan?