Bilaga till trädgårdstidningen från Sparlösa Trädgård
innehåller två sidor om Hemträdgården:
- Förstasidan där artikeln börjar
- Artikeln sidan 2
innehåller tre sidor:
- Förstasidan där artikeln börjar
- Artikeln sidan 2
- Artikeln sidan 3
innehåller fyra sidor:
- Förstasidan
- Artikeln sidan 1
- Artikeln sidan 2
- Artikeln sidan 3
Snacket går på .samtal - häng med
De två första årgångarna av .samtal - 2006-07 - får här ytterligare mogna på en egen sida. Mycket är aktuellt, allt är läsvärt! - Håll till godo.
Bra skrivet - inte bara om oss
Karin Jansson som är redaktör för Odlaren besökte oss i somras och redovisar intrycken på fyra sidor i det nyutkomna numret av tidningen (4/2007).
Det är inte det enda som är bra i den tidningen (som du har en bild av i högerspalten).
Där finns också en mycket informativ artikel om ”Trädgårdsmästaren som odlar i sand”. Han heter Nils Åkerstedt och är mycket kunnig och mycket intressant att lyssna på. Du hittar böcker av honom på ditt bibliotek.
Lars Forslin - som är den andre som jobbar med tidningen, huvudansvarig för att den är så snygg - har skrivit om ”Stenmjöl - en bakgrund”. Långt och ambitiöst, alltså, om ett enkelt och lättillgängligt material, som kan och bör spela en stor roll i ekologisk odling. Många har blivit intresserade: läs den här texten.
Mycket annat innehåller förstås tidningen.
Odlaren är medlemstidning för FOBO, Förbundet organisk-biologisk odling, tag kontakt med dem. Deras hemsida heter www.fobo.se.
Naturligt att prata i nattmössan när man sover
En forskare vid SLU säger sig i sommar ha undersökt verkan av stenmjöl vid odling av spenat, morötter, havre och vårvete.
Det har han nu inte - av den enkla anledningen att han inte alls förstår vad det handlar om när man inbegriper användning av stenmjöl bland övriga odlingsåtgärder.
Det resonemang som ”forskaren” framför i en intervju är helt i det blå. Det är väl ämnat att dupera den som är intresserad men okunnig - motmedlet är förstås då att skaffa sig mer kunskap.
Läs som många andra min utförliga artikel om stenmjöl i odlingen som du hittar under JORDPORTALEN. SLU sover sin törnrosasömn och därifrån har man ingenting att hämta när man går utanför kemin.
Han som så devalverar sitt anseende som forskare heter Håkan Fågelfors och han är intervjuad i lantbrukstidningen ATL för den 6 november.
Aptiten arbetar som en guldgrävare
Den vet, aptiten, vad kroppen behöver. Men mycket av det där viktiga, det finns inte alls i samma halter i våra födoämnen i dag som i gamla tider.
Därför suger det i oss av otillfredsställda behov när vi äter. Vi stoppar i oss för mycket - massor av tomma kalorier helt enkelt.
Det är dr Johann Georg Schnitzer som formulerat rubriken och så knivskarpt sätter fokus på väsentligheter. Du kan läsa vad han skriver här, på engelska.
För att hålla rätt kroppsvikt, måste du alltså äta mat av hög kvalitet. Det som kemiodlingen erbjuder dig, duger inte.
Odla så mycket som möjligt av din föda själv. Här berättar vi det väsentliga om hur du ska gå till väga. Gå till
Bok för dig som bryr dig
Det är kunskap om grunderna för bra odling som vi behöver. Den är inte lätt att hitta.
Men det finns en liten bok som bjuder på en verkligt kvalificerad läsning i ämnet. Att den är gammal diskvalificerar den inte.
Den heter Hälsans Trädgård och är skriven av två tyska experter - Joseph Helbach och Hans Peter Rusch. Den senare kan vi tacka för de kanske viktigaste bidragen till odlingsteorin under 1900-talet.
Sök på ISBN-numret 9185132314.
Boken kostar - du tror mig inte - hos Vattumannen 10 kr och hos AdLibris 30 kr. Porto tillkommer. Köp många och ge bort!
Får man ta andras bilder?
Nej, givetvis inte.
Detta skrivet på förekommen anledning. Flera av våra bilder är ute på vift här på webben. Bland andra den fina fjärilsbilden här under.
Och ingen gång har man frågat mig som har tagit bilderna.
Jag tycker det är skoj om mina bilder sprids. Men jag vill bli tillfrågad och kunna godkänna användningen. Det ska skrivas i klartext varifrån bilden kommer och finnas en länk hit.
Självklara regler, är det inte?
Ut i skogen!
Nu är skogens gyllene tid - trattkantarellernas. I år hittar vi fler och finare än någonsin.
Gå ner i spalten till 4 december om du vill se hur de ser ut. Utseendet är typiskt, man kan inte ta fel.
På köpet bjuder skogen oss på sin vederkvickande atmosfär.
Men - den skogen är inte längre självklar. Den behöver vårt skydd. Bra då att man bildat ”Nätverket Skydda Skogen”, vars hemsida du hittar här.
Ut med dig i skogen! Låt inte den giriga skogsnäringen härja där utan att bli sedda.
Närproducerat - betyder det något?
Folk från Vara var i Stockholm och sålde sina produkter. En av dem kommenterade:
”Stockholmarna tyckte det var fantastiskt att få köpa närproducerade grejer.”
Ordet ”nära” stod här för ”35 mil”.
”Närproducerat” är ett säljande uttryck - och kommer därmed att användas mer och mer. De som handlar lägger in kvalitet i ordet, ofta utan grund.
Visst är det bra med korta transporter. Men det vi behöver är producenter som är kompromisslösa när det gäller kvaliteten.
KRAV och andra kommer snart att certifiera ”närproducerat”. För att skapa förvirring? Det blir resultatet.
Den ovan citerade varabon, visar vad han tänker om kvaliteten hos sina egna produkter genom att ställa sina kalkonägg till förfogande för längdkastningstävling.
Årets trädgård utsedd
Tidningen Land har korat Börje Remstams villatomt i Eskilstuna till Årets trädgård 2007.
Börje har förstått att man inte ska gräva sina land. Det har gett honom en mer lättskött trädgård där det växer bättre. Han behöver inte gödsla eller vattna.
Hemligheten bakom framgångarna heter täckodling - att hålla odlingarna täckta med organiskt material.
Han har räknat ut att hans maskar producerar 67 ton näringsrik humus varje år på hans 750 kvadratmeter.
Vill du lära dig hur du odlar bättre och smartare, ska du anmäla dig till vår tretimmarskurs den 9 september.Du läser om den här.
Äntligen - Linné hemma!
Ja, hos oss alltså. På söndag eftermiddag, den 19 augusti, i den trädgård som han älskar.
Kom du också.
Linnaeus är läkare och blomsterkännare och då skriver jag om vår sena upplaga av Carolus Linnaeus. Han kan alltså berätta initierat och intresseväckande om växterna i vår trädgård. Och om sin 1700-talskollega.
Vår kaffe-buffé får bara en anmärkning - den är för billig! Du får alltså pengar över för att handla på salutorget, som kommer att ha mycket att erbjuda med mer eller mindre anknytning till Linné och växter.
Låt mig inte glömma mineraler, som ju Linné också ordnade. Sådana finns också på plats.
Dags att upptäcka en trädgård du inte trodde fanns! Välkommen.
Stenmjöl testar din intelligens
Stenmjöl har blivit inne. Och det är på tiden - när en odlare börjar med stenmjöl är det ett lyft för trädgården.
Stenmjöl är malet berg och kan därför naturligt nog fås praktiskt taget gratis. Jag skriver under Jordportalen om hur du kan skaffa hem det och om hur du kan använda det. Det senare nog så viktigt för de mirakulösa effekter som det talas om beror inte på stenmjölet utan på hur stenmjölet brukas tillsammans med övriga odlingsåtgärder.
Det här malda berget har nu blivit föremål för ett kommersiellt jippo. Benämnes på utrikiska, importeras från Skottland och säljes för mellan 14 kr och 49 kr kilot. Jag talar i stället ren svenska och säger: Du är dum om du inhandlar detta.
Du behöver stora mängder stenmjöl varje år. Mest av allt behöver du inspiration och kunskap. Det får du på vår kurs som utannonseras här.
Grönskande gårdar - låt dig inspireras
Göteborgs-Posten bjuder i dag på en fin artikel om en dam som det slår gnistor om. Gröna!
Magdalena Herrnsdorf är hennes namn och hon satsar sin energi på att få Majornas gårdar att blomma. Med flera - idén om grönskande gårdar sprider sig när man får se hur välsignelsebringande de är.
Vad sägs om argumentet gentemot fastighetsägaren: "En trädgård finner sin själ och ett kvarter får sin anda".
En själarnas gemenskap förde Magdalena till oss i Sparlösa, dit nu två år i rad en grupp kommit för en tretimmars trädgårdskurs. Jag har bjudit på kunskap om hur jorden och växandet fungerar och Isabella har vandrat med gruppen i trädgården och förmedlat sitt kunnande.
En hel del av våra perennplantor har också funnit sin väg till kvarteret Jordklotet i Majorna.
Hållningslöst som man kunde vänta
Allers Trädgård (nr 6-7) presenterar miljötips i semestertider och inkluderar bland dem två kryddmått av Blomstras kemikalieblandning per liter vatten.
Snälla lilla redaktör - detta är dåligt för jorden, dåligt för växten, dåligt för odlaren, dåligt för miljön.
Även om man lovar att hålla sig till två kryddmått och inte överdosera, blir man ingen miljöhjälte.
Var det så viktigt att lämna ert bidrag till lantbruksuniversitetets kampanj? Ni visade ju bara ännu en gång upp er hållningslöshet när det gäller miljöhänsyn i trädgårdsodlingen.
Bästa miljötipset: sluta att läsa Allers Trädgård.
Kloka val - Hannu!
Hannu Sarenström skriver om sitt omättliga rosenbegär i senaste numret av Allt om Trädgård (9/2007).
Han rekommenderar elva bra buskrosor som han själv valt. I vår trädgård finns tio av dem - vi har velat visa upp rosor som är populära helt enkelt genom att de är bra.
Det har med åren blivit över 200 rosor, vilket ger en fin överblick över de olika rosgrupperna. Många går in och tittar på den sida där de finns samlade: Alla våra rosor på en sida. Där finns också ett schema över de gamla rosornas utveckling.
Vi uppskattar och gör gärna reklam för de rosor som är extra friska och härdiga. Därför har vi planterat många kanadarosor och vildrosor. Vi har till och med en hel vildrosstig.
Det tycks som om nu alla rosor ska blomma på en gång.
Trevligt sällskap
Ödlan har på ödlors vis tappat en del av stjärten. Bara yttersta biten, inget större problem.
Den och dess mindre kompisödla ligger gärna - som här - på en trasa eller på en handske och solar. De flyttar sig under dagen så att solen träffar kroppen i 90 graders vinkel och alltså värmer maximalt.
När det är mulet kan den ligga i ett veck på trasan så att bara huvudet syns.
De bor i växthuset och kollar lojt på hur jag arbetar helt nära.
Arten är skogsödla, den i Sverige vanligaste.
Du kommer väl?
Vi inbjuder till en ny säsong i en underbar trädgård. Där ingår ett knippe attraktiva arrangemang.
Se gärna vår trädgård som en protest mot en knasig utveckling inom trädgårdssverige. Men egentligen är den ju något så enkelt som vår privata trädgård, skapad efter våra insikter och värderingar.
Alla kunde inte som vi använda värdeladdade uttryck som
- En levande trädgård
- En läkande trädgård
- Den trädgård Linné skulle älska
Här i Sparlösa Trädgård står formuleringarna för något, vilket många av våra gäster brukar känna och berätta för oss.
Så välkommen till
- Landets stora vita trädgård (den lovar att bli fin i år)
- En av de stora och vackra örtagårdarna
- Alla rosorna och allt det andra
- Och så kaffe-buffén och plantorna!
På www.sparlosa.se rapporterar vi om människor, djur och växter i trädgården.
Knäcker han verkligen stenar?
Ja, vem vet? Hos oss nöjde sig stenknäcken med att angripa solrosfrön med sin bastanta näbb.
Den kom några gånger i fågelmatningens elfte timme och ville gärna vara med på bild.
Gråsiskorna - som jag skrev om 2 februari - slutade komma liksom svartmesen, Men domherrarna blev fler och bergfinken visade sig och mot våren bofinken. Större hackspetten landade som han brukar på bordsbenet innan han tog för sig av det framdukade.
Nu väntar vi på att gårdens väktare - skatparet och kråkparet - och alla de andra ska visa upp årets tillökning i familjerna.
Rockdust - det är stenmjöl det
Jag fick ett brev från en läsare av Jordportalen, där jag bland annat skrivit om stenmjöl. Han uppmärksammade mig på en artikel i Svenska Dagbladet.
Reportern Henrik Ennart hade besökt en liten gård på en bergsluttning i Skottland som når fantastiska odlingsresultat med stenmjöl som den viktigaste odlingsinsatsen. Eller ”rockdust” som det malda berget heter på det inhemska tungomålet.
Odlarparet har kommit på att det är stenmjöl som kan regenerera de urlakade jordarna. Det är ju långt sedan istiden - då berget maldes ner - och den efterföljande värmetiden - då en djup fruktbar mylla skapades. Som nu är förbrukad.
Allt tyder nu på att odlarna hade rätt. Experterna vallfärdar dit för att förundrat beskåda växtligheten.
För den som är insatt i organisk-biologisk odling är nu ingenting konstigt med detta. Läs min artikel på Jordportalen.
Svenska Dagbladets artikel hittar du här: http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_14048633.asp
Om konsten att hitta smultronställen i trädgårdssverige
Så lyder undertiteln till denna nyutgivna bok.
Fler än 600 öppna trädgårdar av alla slag finns presenterade landskapsvis på 300 sidor. Trädgårdsguiden är planerad att leva vidare med uppdateringar och en hemsida (som ännu inte finns).
Här är inga långa texter utan korta beskrivningar, hjälp att hitta och ett nummer på landskapskartan. Få bilder, inte särskilt representativa. Nu har vi sett slotten - kanske bondträdgårdarna får plats nästa gång.
Vi fick guiden oss tillsänd eftersom vi finns med i den. Tack så mycket! AdLibris här på webben säljer den för 158 kr + 19 kr porto. Ett bra pris.
Missbruka inte Linnés namn!
Det var ju givet att årets uppmärksamhet kring Linné skulle leda till att hans namn skulle utnyttjas i sammanhang som helt saknar anknytning till hans person.
Tråkigt bara att min hemkommun Vara utmärker sig.
Några studerande i turism fick idén att en broschyr kring en samling företag i bygden skulle byggas upp kring Linné.
Ingen vuxen fanns tydligen som kunde avfärda förslaget.
Så nu får vi njuta av en skådespelarlinnaeus - han är ung - som super, som ligger i gräset och betraktar en gammal bonde som serveras vin, som bildar bakgrund till ett barnkalas med mera fjanterier.
Låt Linné vara Linné - han har mycket att lära dagens människa, låt oss förmedla detta.
Vad betyder en ekorre?
Jag tog bilden under dess sista dag i livet.
Den passerade framför mitt fönster som vore den en skyttel. Till de höga granarna vid vägen för att hämta en kotte. Fort tillbaka för att gömma den.
Jag bestämde mig för att stå på pass med kameran redo för att fånga dess snabba passage med grankotten. I stället hittade vi den död vid vägen, överkörd.
Hälften av bilförarna väljer här att köra 20-50 km för fort på en smal väg med skogen nära. En del pratar i telefon.
De kör på chans. Många djur betalar för det med sina liv.
Märkligt sa Lena
Allt om Trädgård är i nr 4/2007 på besök i Råshult, där Linné föddes för snart 300 år sedan.
Man försöker där odla som på 1700-talet och har valt en treårig växtföljd för grönsakerna. De näringskrävande får "en dundergiva komposterad fårgödsel". Det har de fått i många år och matjorden är rik och djup.
Året efter odlas rotfrukter och lök. De gödslas inte alls, inte heller tredje årets bönor och ärter.
Märkligt, är kommentaren från Lena Israelsson, som skrivit artikeln. "Högst osannolikt! Smyggödslar ni inte lite i alla fall?"
Märkligt, säger jag, att Israelsson - som utgett böcker om köksväxtodling - är så okunnig. Det växer självklart bra andra och tredje året under dessa förhållanden, men Lena skulle alltså råda till att gödsla extra ändå. Vem tjänar på det? Odlaren?
Växtföljden liknar en som jag presenterat i en ny artikel på sparlosa.se. Läs den, Lena.
Tack för uppmärksamheten
TrädgårdsAmatören berättar i nya numret, 1/2007, att vi finns med två sajter här på webben. Det tackar vi för.
Redaktören Christina Gyllensvaan Fryle ger omdömet: ”Det är faktaspäckat men kanske lite rörigt presenterat.”
Bra rutet borde jag väl säga som försöker få fart på debatten i trädgårdssverige. Då måste man få vara kritisk, speciellt som det är det naturliga förhållningssättet till den utveckling som vi bevittnar.
Många backar upp varandra på ett meningslöst sätt - menlöst skulle jag kanske skriva. Typ vad Nordfjell gör två trappsteg ner i den här spalten.
Vad Christina tycker är ”rörigt” just här hos oss, förstår jag dock inte riktigt. ”Dåliga amatörer” kanske hon tyckte. Hur som helst är förändringar på gång. Hoppas Christina gillar dem!
Bra bok på bokrean
Den här boken ligger nu i en hög i bokhandeln. Den ska du plocka!
Varför? Boken svarar bäst själv, på baksidan.
”...en annorlunda trädgårdsbok som lyfter fram människorna bakom trädgården och visar bilder bortom heminredningsidealen.”
Uppfattade du kritiken mot dagens trend i trädgårdstidningarna? De visar en yta - boken försöker närma sig en verklighet. Lita på att mycket engagerar dig. För eller emot?
Om du har svårt att se namnen: skrev gjorde Randi Mossige-Norheim, fotograf var Charlotte Gawell.
Vad menar Nordfjell?
Ulf Nordfjell, det är han som ska över till England i vår och skapa en Linné-trädgård som present från oss.
Han gav förra året ut boken 12 trädgårdar. Som han designat själv, trädgårdarna alltså. Med stor variation - från ett klapperstensfält till en inbjudande radhusträdgård på 200 kvm (hur hade hon råd?).
Nordfjell skriver om en ökande trädgårdsturism och prisar då "...Simon Irvines nyskapande köksträdgård på Läckö slott...".
Snälle Ulf! Köksträdgård - alls icke. Köksväxter bland blommorna - ja. Något att inspireras av - definitivt inte.
En konstlad trädgård gjord för att bli omskriven är vad den är. Och man har lyckats mycket bra - med att bli omskriven alltså. Trädgården är inte värd resan dit, men slottet är ju härligt.
Idén att vi ska odla mer grönsaker i våra trädgårdar är för viktig för att den ska fjantas bort på det här sättet.
Tufft att rita som Linné
De här bilderna ritade Linné i sin anteckningsbok ute på fjället. Med bläck.
Jag tycker det är bra gjort.
Till höger ser du en stjärnbräcka och nedanför en lappros.
Jag har lånat bilderna från Elis Malmeströms klassiska bok från 1964: Carl von Linné. Jag vill inte rekommendera den - boken är tjock, Malmeström pratig och psykologiserande.
Malmeström var nog som teolog - han var biskop i Växjö - inte rätt person att förstå Linné, som hade som regel att bilda sig sin uppfattning utifrån verkligheten. Om än varmt religiös var han inte alltid överens med prästerna.
Välj Bregott - sky lättmargarin
Det är dags att göra upp med den fettsnåla kost som gör oss fetare. Låter paradoxalt men är lätt att förstå.
Fett i normal mängd mättar oss. De kolhydrater som fått ersätta fettet går snabbt ut i blodet och när halten blodsocker snart sjunker blir vi hungriga och stoppar någonting i munnen.
(Den forskning på 1950-talet som talade för fettsnålt, kritiserades snart sönder och samman. Men livsmedelsindustrin fann att här fanns pengar att tjäna. Och det har de gjort - på vår bekostnad.)
Du håller lättare din vikt med vanlig mjölk, filmjölk och smör. Lättmargarin är inget livsmedel - associera hellre till död - och ska undvikas.
Den enkla regeln i övrigt - välj kvalitet! Din kropp blir tillfredsställd och med tiden börjar dina instinkter fungera så att du äter det du behöver men inte mer. Väljer du ”tomma” kalorier är du i nedförsbacken.
Gunnar Lindgren har mycket för oss i ämnet på sin hemsida http://www.gunnarlindgren.com/.
Skrivet av Göran - 2 februari:Gråsiskan - är den inte röd?
Lite vinter blev det, så då sattes fågelbordet upp. Dock först i mitten av januari. Fåglarna ska behålla sitt naturliga födosök.
Fågelbordet finns utanför köksfönstret och vi bjuds en oslagbar underhållning.
En tuff skönhet finns i långt större antal än tidigare år - gråsiskan. Du ser den här ovanför. På den undre bilden är den till vänster bredvid ett par blåmesar och till höger en pilfink.
Färre än vanligt är i stället domherrarna, särskilt hannarna. Kanske är det inte kallt nog.
I vinter har vi också sett vid fågelbordet: koltrast, gulsparv, talgoxe, svartmes, entita, nötväcka, grönsiska och grönfink.
Smultron är det som hjälper
När Linnaeus en dag sommaren 1750 kommer till drottning Lovisa Ulrika på Drottningholm, är han blek och andfådd.
Drottningen frågar vad som felas honom.
Han svarar: Smultron!
Lovisa Ulrika befaller att en stor skål ska plockas full med smultron. Linnaeus tömmer skålen på kvällen, somnar och vandrar nästa morgon med lätta steg.
Så botade läkaren Linnaeus sin podager (portvinstå).
Historien berättar Nils-Erik Landell i sin bok Läkaren Linné, utgiven 2004. Boken är bra och mycket innehållsrik.
Carl Linnaeus var ju professor i medicin och läkare till yrket, och den här boken tillför åtskilligt till förståelsen av honom utöver andra böcker som jag läst.
Frökatalog ska det vara
Visst söker vi hellre i en katalog än letar fröer på webben. Det är precis vad Rara Växter upptäckt - fröfirman som försökt med bara en hemsida, men från förra året åter skickar ut en tryckt katalog.
Ändå är det deras hemsida jag i första hand vill prisa. Snygg och mycket funktionell. Bild på vilken som helst växt plockas snabbt fram. En lång hjälptext om sådd som jag inte läst, men gissar är bra.
Katalogen har ett lustigt format - en A4-sida vikt på fel ledd. Det gör den lättläst. De uppger hur många frön man får, det är bra.
Kombinationen ny sort (understruken) attraktiv text och kanske en bild är i en del fall oemotståndlig. Kanske man borde varna för att öppna katalogen?
Två av de sorter som vi föll för visas här till höger med bilder från hemsidan. Ananastisteln blommar länge och drar till sig fjärilar. Kolvhirsen är ett dekorativt högt gräs som ger mat för småfåglarna till vintern.
www.raravaxter.com. Jag har varnat dig, det kan bli dyrt!
Frid på jorden
Det önskar vi ju. Men hur? Jag tror man får börja med sig själv och sin egen lilla plätt av jorden. Det borde vara det enklaste. Sedan sprider det sig väl.
Ja, jag menar allvar. Bättre bör vi kunna, vi människor. Så då börjar vi - med oss själva. Lugna och harmoniska får vi bli, då bör vi kunna göra gott för medmänniskor och resten av vår jord.
Metoden blir att rensa, att med händerna befria grönsaker och blommor från obehörig konkurrens. Jag har aldrig trott dem som så gärna basunerar ut att detta är vad vi minst gärna gör i trädgården.
Hemligheten är att ta sig tid - för det här är ju det bästa både för mig och växterna. Med jäkt, brr: en pina. I lugn och ro: underbart, i harmonisk enhet med evigheten.
Till dess får det bli ett uppehållande försvar - fröbeställning, sådd, skolning...
Blurriga bilder bättre?
Såg du boken om Zetas trädgård som kom för några år sedan? En praktbok skulle det tydligen vara, med stora sidor och som kronan på verket idel suddiga bilder.
Boken var rätt och slätt ful. Ett praktfullt misslyckande.
Förra året fick den konkurrens genom en bok av ”Eklund & Grönlund Foto: Clarén”. Först på sista sidan avslöjas deras förnamn! Vad dumt och pretentiöst.
Titeln står med stora bokstäver täckande halva sidan: Trädgårdens praktfulla primadonnor och stolta statister.
Och så alla dessa oskarpa bilder eller blommor med endast en ståndare fokuserad. Enstaka sådana bilder kan upplevas som effektfulla - i större upplaga blir det ett tröttsamt och obegåvat manér.
Låt oss slippa slika dumheter.
Möte mellan motsatser
Jag läser Mia Gröndahls bok Österlenska trädgårdar, lånad på biblioteket i Lidköping. Hon skriver att Vår Herre skapade inga räta linjer och i hennes trädgård finns heller inga räta linjer.
Nej, hon har en ”trädgård som dansar fram kring cirklar, halvmånar, långa böjar och mjuka svängar”.
I Villa Fraxinus vid Höga kusten - porträtterad i Allt om Trädgård nr 1/2007 - tycker man annorlunda. ”Kantiga linjer med räta vinklar gör sig bäst mot naturens mjuka formspråk...” (De är trädgårdsarkitekter, det hörs ju.)
Vidare: ”Markmönstret är distinkt med tydliga rektangulära former i stenbeläggning, dammar och planteringsytor.”
Själva har vi förenat de bägge synsätten och tycker oss ha lyckats bra med det. Inte en kompromiss utan en balanserad lösning.
Mia Gröndahls bok är bra. Linaria purpurea är en av hennes favoriter, den har vi själva berättat om i nummer 1.
Slit inte så förgrymmat
Har du höstgrävt dina land? Lyssna nu på klokskapen, så slipper du i fortsättningen.
Visst delas rådet frikostigt ut, till exempel av Susanna Rosén i Vi i Villa: ”Vänd bara jorden och låt ligga så att tjälen kan göra jobbet i vinter.”
Det är sant att kylan får lerjorden att spricka upp i bitar. Men sedan kommer vårregnen och då smetar den ihop igen. Nog måste du ha märkt det?
Det finns en sanning och ett, allenast ett sätt att få en bättre struktur i sin jord - genom jordlivet och det måste födas med organiskt material.
Skogen lockar och pockar
Klokt folk drar till skogs. Där finns ju i höst rikt med trattkantareller - denna härliga svamp som är lika god anrättad i stekpannan som den torkad är användbar i matlagningen.
Du plockar lätt mycket men den går bra att konservera. Låt vattnet avdunsta på spisen och frys sedan i portionsförpackningar. Eller bred ut på tidningar och torka, kanske med hjälp av fläkt.
Det bästa är att man kommer ut i skogen, får röra på sig och vederkvickas av skogens livgivande atmosfär.
Om man upplever samma känsla i sin trädgård som i skogen, då har man lyckats med den. Trädgården har byggts med "äkta vara" - inte svart plast och kemikalier.
Kantareller ser man förresten också, nu i december.
Gömt och glömt
Är du med i någon trädgårdsförening? Då är den säkert med i FOR - det är alla de stora. FritidsOdlingens Riksorganisation uttydes förkortningen.
Skärp er i trädgårdssverige, tycker tydligen FOR. Och antar ett miljöuttalande som går på tvärs mot den utveckling man kan se i trädgårdstidningar och i handeln.
Dessvärre har man gömt dessa miljöriktlinjer effektivt - jag tror inte att till exempel du har sett dem. Därför väljer jag att lyfta fram dem. Här kan du läsa texten!
Det här säger man bland annat:
- Tänk kretslopp i trädgården
- Värna den biologiska mångfalden
- Inga kemiska bekämpningsmedel
- Undvik handelsgödsel
En tips till FOR: berätta för branschen vad ni vill. Men det är ganska meningslöst att bara köra fram vackra ord som pekpinnar. Så var finns de kunskaper och insikter som kan göra att detta verkligen förverkligas i trädgårdarna här i landet? Om FOR menar allvar, har man mycket arbete framför sig!
Att ta podager av daga
Läser man om podager tvingas man ju att slå upp ordet och det visar sig då vara det samma som portvinstå. Gikt som yttrar sig i en öm och färgrik stortå.
Det här handlar om kirskål, vad trodde du?
Kirskål heter Aegopodium podagraria och där har vi vår podager. Linné gav namnet för att man då använde den mot gikt - som omslag i krossad form.
Det är Alice Lyttkens som skriver om podager i boken Längtans blåa blomma. Du såg den kanske som TV-serie. Boken är mycket bra och det är gott att ha Lyttkens för att klara vintern, det finns många böcker på biblioteket.
Det var förresten Alice Lyttkens som tog sin vän Sigrid Undset till Linnés Hammarby, vilket du kunde läsa om här.
Svart plast - en favorit?
I nya numret av Allt om Trädgård - nummer 15, sidan 65 - ställer sign. Christina frågan: Finns det något annat än svart plast som hjälper? Hon har en slänt på 30 kvm helt övervuxen med kirskål.
Svaret hon får är nej: Det ska vara svart plast!
Vi har själva ställts inför exakt samma problem. Lösningen vi valde var självklar. Vi täckte området med dagstidningar, som lades ordentligt omlott. Ovanpå dem trädgårdsavfall, det vi hade tillhands, omkring 0,5 meter högt. Rätt mycket löv hade vi med.
Efter ett par år hade vi gott om förmultnad kompost, som kom till god nytta när vi skapade vår trädgård. Året innan odlade vi squash på bädden - den trivs förträffligt i nästan nedbruten kompost. (Gör en lite större planteringsgrop för varje planta och fyll med jord.)
Och platsen var fix och färdig för vår gula trädgård, som onekligen växer grant där. Kirskålen är borta.
Det du sår, det får du skörda. Det gäller inte minst i en trädgård.
Kärt besök?
I förrgår väcktes vi av att en man ringde på dörren. Tre älgar stod i vår trädgård och han hade förgäves försökt skrämma bort dem.
När jag kom ner stod de på andra sidan vägen. De stirrade på mig och jag på dem. Sedan försvann de med en kringgående rörelse runt trädgård och växthus och jag fick lägga mig igen.
Älgar och rådjur gör en kluven. Härligt att se dem nära, men det finns ju så mycket gott att äta utanför vår trädgård.
Men de är färre nu, så rosen Iceberg - som är en favorit - får vissa möjligheter att visa sina vackra blommor. Du ser dem här i nummer 1 av tidningen.
Tomt på liv efter Tom
Den senaste tiden har vi i tre olika trädgårdstidningar kunnat läsa pretentiösa artiklar av forskaren på lantbruksuniversitetet, Tom Ericsson. Han jämför sig med Don Quijote i sin hopplösa kamp att sprida den kunskap om växternas behov av kemikalier, som hans gamle professor och han själv i stort sett är ensamma om att känna till.
Mycket som han skriver är självklarheter. Han slår in öppna dörrar. Att han menar att kollegorna på lantbruksuniversitetet inte förstår växternas näringsbehov är ett pikant faktum, men ingen överraskning.
Tom skriver att växterna "endast behöver ljus, koldioxid, vatten och mineraler för att med hjälp av fotosyntesen bygga upp alla livsnödvändiga molekyler". 13 mineraler räcker enligt Tom.
Jag föreslår Tom att odla växter på det sättet - inte i jord alltså, det behövs ju inte. Tag sedan frön och odla en generation till. Fortsätt med det. Dessvärre tar det snart slut för fröna är inte längre livsdugliga, kedjan av liv är bruten.
Endast liv kan skapa liv. En enkel sanning med kraft att placera Toms artiklar i papperskorgen.
Om stenmjöl
kan du läsa flera gånger här på .samtal - i nummer 2/2008 av odlartankar.se - utförligt i Jordportalen.
Det här är den bästa trädgårdstidningen. Den är medlemstidning för FOBO, Förbundet organisk-biologisk odling, som också har en uppdaterad hemsida www.fobo.se.
Tag ställning för livet - häng med i vår kampanj!
Vad gjorde älgarna?
Svar nästan längst ner!
odlartankar.se är redigerad av Göran Forsberg. För all osignerad text svarar jag, Göran.
Isabella Forsbergs bidrag är signerade "Isabella". För övriga bidragsgivare används hela namn.